Du börjar vid den vita bojen
Starten hittar du till höger om rampen och är markerad med en vit boj. Vid varje boj finns en informationstavla under vattnet. Vid de gula bojarna är det ganska grunt och vid de röda är det djupare. Vid varje skylt finns ett par handtag som du kan hålla fast dig i när du läser texten på skyltarna. Skulle det vara mycket algpåväxt finns det en diskborste att göra rent skylten med.

Ål, blåmusslor, sjöstjärnor…
Längs med leden kan du till exempel lära dig mer om den mystiska ålen, om varför blåmusslor är miljöhjältar och hur sjöstärnor gör när de ska äta. Under simturen får du förhoppningsvis också syn på någon spännande art.

Läs mer om snorkelleden på Halmstad kommuns hemsida.

Hoten mot haven

Bottentrålning är inte hållbart fiske
Bottentrålning är som att kalhugga skogen för att jaga älg. När fiskemetoden bottentrålning används dras i princip allt levande upp från havsbottnen. Bottentrålning är den fiskemetod som ger mest bifångster. Normalt slängs bifångsterna överbord, döda. Bifångsterna kan vara småfisk, kommersiellt ointressanta arter eller fiskarter vars kvot redan är uppfiskad. Ingen vet idag den exakta omfattningen av bottentrålningens påverkan på de marina ekosystemen. Men där referensområden finns, talar resultaten sitt tydliga språk. Exempelvis har Öresund där bottentrålning varit förbjudet sedan 1932 ett torskbestånd i gott skick i skarp kontrast till det intilliggande Kattegatt.

Plaster i havet
Stora mängder skräp och avfall hamnar i haven. Av allt detta utgör plasterna ett särskilt problem. Många plastprodukter flyter och kan därför transporteras långa sträckor. Plastavfall finns därför spritt i alla världens hav. Solens UV-ljus och vattnets nötning får plasterna att spricka och finfördelas till små partiklar. Mycket tyder på att dessa plastpartiklar förväxlas med plankton och äts upp av olika havsorganismer. Det finns också tecken på att plastpartiklarna suger åt sig olika miljögifter viket kan leda till att dessa anrikas många gånger om i de organismer som av misstag ätit plastpartiklar. Detta innebär också att det finns risk för att vi människor påverkas då vi äter fisk och skaldjur som fått i sig plastpartiklar och miljögifter.

Laholmsbukten – övergödningen – bottendöden
Övergödningen av haven är ett stort problem. Laholmsbukten är ett av de svårast mest drabbade havsområdena i Sverige. Fast på senare tid har dock situationen förbättrats till viss del. Till största delen orsakas övergödningen av utsläpp av kväve och fosfor från jordbruksmark. Näringsämnena transporteras via vattendrag som Lagan och Nissan till Laholmsbukten. Näringsämnena göder växtplanktonen och kan leda till massblomningar av plankton. Allt plankton äts inte upp av andra organismer utan dör och hamnar på havsbotten. När de döda planktonen brys ned uppstår syrebrist och bottendöd. När syrehalten blir låg flyr fiskarna från de drabbade områdena. Efter att allt syre förbrukats bildas istället giftigt svavelväte vid nedbrytningen. Då dör alla bottenlevande djur som inte kan fly och en steril och död havsbotten breder ut sig. Problemet med  syrebrist förstärks av att Laholmsbuktens vatten är skiktat med bräckt ytvatten och salt bottenvatten.  

Hållbart fiske
Naturskyddsföreningen verkar för ett hållbart fiske och vill att:

• Bara de fiskare som använder skonsamma fiskemetoder på hållbara bestånd ska få fiska.
• Man ska inte få kasta bort icke önskvärd fångst överbord.
• Hantverksfiske och småskaligt kustnära fiske ska prioriteras.

Lärarhandledning
Faktatext till elever-hur mår havet?
Snorkelledsbroschyr